Arkiv | Carpe Momentum RSS feed for this section

Loud and clear

17 Maj

På tjänsteresa i Stockholm. Vilar just i anonymt hotellrum, men känner mig allt annat än anonym. Känner mig otroligt tydlig. Vilda bebin gymnastiserar i magen, min andning är lugn och jämn, och jag ska leka med Eva hela helgen och föreläsa och bli vanvettigt inspirerad som vanligt. Vem har sagt att inte vareviga dag kan vara härlig?

Annonser

Twitterkärlek och duktiga flickor

14 Mar

Jag hänger både på facebook, twitter och instagram (@cmlacious). Alla fyller lite olika funktioner. Jag gillar verkligen twitter – lär mig mycket där, har roliga diskussioner, hejar på folk och blir hejad på. När jag för ett par veckor sen frågade om någon hade tips på tights med mjuk mudd eftersom min mage inte längre riktigt vill leka med mina älskade salomontights och inte heller tycker att niketightsen är en så bra idé, fick jag som vanligt en massa svar och förslag. Madeleine, som jag aldrig har träffat utan bara haft kontakt med över twitter, konstaterade att hon hade ett gäng och undrade om jag ville ha ett par. Bara så där. Så himla rart! Tightsen hade kommit med posten när jag kom hem från NYC, och kommer nog kunna funka länge. Så jag tackar och bockar så klart, och blir rörd av all vänlighet som finns där ute!

I övrigt är det lite tråkigt med förkylning och en allmänt funky känsla, magsjuka barn (man undrar ju om funky känsla är annalkande magsjuka…) och en planerad tjänsteresa imorgon. Ser ju inte jätteljust ut för den. Att vara frilans och ställa in (eller i det här fallet inte åka, inställt blir det inte eftersom min kollega Eva åker ensam då) är så svårt. Jag slåss med min inre duktig flicka och undrar vad det är som känns så svårt? Är jag rädd att folk ska tycka att jag är opålitlig? Är jag rädd för att Eva ska gå på knäna (hon är typ den mest kompetenta människa jag vet, men vi har så roligt och flytigt ihop!)? Är jag rädd för att folk ska tro att jag fejkar? Vad är det som känns så in i bänken jobbigt? Det är ju inte som att det händer ofta, det här att man måste ändra på nåt. Jag tror att man måste vara rädd om sin duktiga flicka, och jag tror också att man ska vara lite stolt över henne, inte bara basha henne som onödig och pretto. Men hon behöver också hållas i skinnet. Ska jag jobba så här måste jag ta itu med det här och förändra mitt beteende kring det, det kostar för mycket energi de få gånger det händer. Jag har även brottats mycket med det här nu när jag är gravid. Orkar jag köra långt, hålla kurs i 4-5 dagar, köra långt igen, hålla kurs ytterligare 4 dagar och sen köra långt igen när jag bara har en och en halv månad kvar till beräknad bebis? Känns det som en bra idé? Hur mycket tjänsteresor och hur länge? Vilken typ av annat jobb? Hade en mycket lång vecka när jag tvärvåndades över en massa, fick fattat en massa beslut och står nu fast vid dem även när det känns jobbigt. Jag bygger bebis, jag vill ha roligt, jag behöver lagom. Duktiga flickan får pyssla med andra projekt än just de där.

Träning veckan 10 och 11

13 Mar

Jahupp, av den varan har det inte blivit mycket. Lite styrka på rummet och sedvanlig yoga, men inget annat. New York, Clicker Expo och en förkylning håller mig på mattan. Väldigt skönt att vara hemma och få tillbaka mina vanliga promenadvanor (går lätt dryga milen varje dag), men ser så klart fram emot att sluta snora och kunna träna mera som vanligt. Är extra rädd om mig själv som gravid, med de kvarvarande snuvrester jag har nu när halsontet har lagt sig hade jag förmodligen tränat annars. Men mitt immunförsvar är ju sänkt ändå påstås det, och jag vill inte dra på mig mera elände utan väntar snällt. Dessutom ska jag iväg och föreläsa om TAGteach i Bergen hela helgen, så några större roligheter på träningsfronten hade det ändå inte blivit i helgen heller.

Nästa vecka vill jag till mitt Friskis igen, spinning hade varit galet skönt. Och så har jag ju min nya långpassvariant med stavarna. Och jag vill in på gymmet igen!

 

bildSlänger in lite sommarkänsla här tror jag bestämt. Det vill jag också ha. Eller ja, jag nöjer mig med vår. Men kan vi sluta med urtidskylan already?

ClickerExpo 2014

11 Mar

Så var Clicker Expo över för den här gången och jag måste säga hej då till alla kollegorna. De allra flesta ser jag inte förrän i januari nästa år. 2014 hålls Expo i Long Beach, Ca, i januari och Norfolk, Va, i mars, så jag ser fram emot sol i januari och ett ställe jag aldrig har varit på i mars. Och så klart fram emot massor med inspiration och intressanta möten!

Nu ska jag slänga ner det sista i väskan och bege mig till JFK för att påbörja långflygning mot London och sen Köpenhamn. Jag har Gunilla Bergenstens senaste bok  i väskan (Att älska varandra i längden och på bredden), intressanta poddar i iPhonen, sömnmasken beredd och förhoppningsvis någon bra film att roa mig med på vägen. Eva och jag har dessutom som alltid massor att prata om. Hem och pussa på barn, make och hundar! Hoppas skaka min lilla förkylning och kunna träna snart igen också.

Inspiration

9 Mar

Sitter på en lab på Clicker Expo och blir som vanligt grymt inspirerad. Det är verkligen en fantastisk miljö och jag har otroliga kolleger.

Vad jag sitter och spånar på? Duration. Kedjor. Freestyleprogram. Träningsstruktur.

20130309-092441.jpg

20130309-092508.jpg

Saknar mina tjejer…

Planerar framåt

7 Nov

Hemma igen efter att ha tillbringat ett par dagar i Stockholm –  först nån dags fix-häng-träning och sen två dagar föreläsande.

MarathonMia och jag uppe på Västerbron. Fin kväll, fin löpning, glädje!

 Jag fyllde år i går och jobbade alltså hela min födelsedag (och det känns alltid lite udda, även om det var förtjusande roligt det med) och rundade av dagen med x antal timmar på Arlanda.

Eva preppar för seminarium tidigt lördag morgon.

Min födelsedagskväll. En rätt trött hög på Arlanda.

Jag tror på att fira när man kan, så nu tar jag igen med att fylla år typ resten av veckan! Idag blir det middag med familjen, imorgon bio med syrran, onsdag blir det överraskning med vänner och förmodligen ENORM energipåfyllning med Jona som är tillbaka från Indien, torsdag är det tydligen mera firande, fredag är det ju banne mig fredag och lördag tillbringar jag med bästa vännen med bla konsert. Not too shabby efter en missad födelsedagsdag!

Och nu är det dax att verkligen planera framåt! Säsongens sista lopp är sprunget (Yddingeloppet, 12 km terräng) och nu är det läge att se till att saker blir som jag vill ha dem. Så vad händer 2012? Ähum, en himla massa roligheter! Vasorna, vätternrundorna, en massa löpning, triathlon och tjohopps. Det blev en lång lopp-lista när jag skrev ner det… Har dessutom ett nytt projekt ihop med Scout 🙂

Så träningen säger: Bygg styrka och teknik för skidåkning, simträning, löpträning (både bygga distans och snabbhet och ja, jag vet allt om en sak i taget. Distansen är huvudmålet), cykelträning (teknik, uthållighet, styrka för att kunna cykla snabbt). Först på listan kommer då allt för skidåkningen, tillsammans med grundträningsperiod för löpningen. Simningen lär få vara ett kontinuerligt projekt… Över alltihop svävar yogan och allmän styrka (bål, etc). Åh vad jag gillar att jag inte kommer att ha tråkigt!

Far rundor

27 Maj

Skaffade mig appen Week Cal för att få bättre koll, sluta dubbelboka mig, administrera mitt liv helt enkelt… Hm. Far runt som en galning idag…

Igår stod det snabbdistans på schemat. Jag är så hjärtligt trött på den skånska helvetesblåsten. Jag vet att det bara är att tugga i sig, för att det är som det är och det gör jag ju, för jag tar mig ut och gör det jag ska, but I don’t have to effing like it! Till och med uppjoggen var motig igår, det blåste så benen gick i sidled emellanåt… Mission accomplished dock, nu väntar jag bara på att jag ska börja känna farten lite mera i kroppen. Hade så fin känsla innan jag blev sjuk, nu är det grymt tungt. Men det ger sig ju igen, det är bara att tröska på. Testade light sport-strumporna från gococo, och de satt bra, kändes fina. Måste dock köpa större dojjor nästa gång jag handlar, vi pratar tendenser till blå stortånaglar här bara för att skon tar emot efter att jag passerar milen och foten svullnat lite.

Igår presenterade Eva och jag vår nya hemsida www.carpemomentum.nu Finally! Tanken är att fortsätta att utveckla den så klart, men jag är grymt nöjd med att vi äntligen fick ut den. Vi öppnade också anmälan till kurserna för Greg Derrett i december igår!

Idag blir det hundträning som dominerar framåt kvällen. Annars bara lite styrketräning och vila, tycker att min återhämtning går oerhört mycket trögare efter att jag gick LCHF. Nån som tänkt nåt på det? Fanny? Anna?