VTUD 2 – coachen och pannbenet

10 Maj

Är i Stockholm och hänger ett par dagar och coachen hade lovat att piska lite fart i mig…

Har därmed ägnat dagen åt att känna efter ety VTUD kändes farligt, läskigt och nervöst idag.

Det regnade rätt bra när vi sprang iväg och det lyfte inte precis min känsla… Över Västerbron och mötte upp med Mia som var lika glad och energisk som alltid. Hon sa helt glatt att när folk är nervösa tar hon ut de tunga tuffa passen. Jag tänkte ynk…

Det blev kort löpskolning och sen stegringsintervaller på bana. 100-200-400-600-800-1000-800-600-400-200-100. Min skalle var som ett cementblock. Men jag trampade på. Jag kan kräma i på 100 och 200, det är sen pannbenet börjar säga att jag ska gå hem och göra nåt annat istället. Jag hittade en snuttefilt i att springa alla åt samma håll och tänka ”i halvor” (200). Jag försökte få oss att bara sluta efter första 600, men Mia är verkligen otroligt duktig i sin coachroll och mötte mina betänkligheter med ett mhm, och sen sprang vi…

Jag fick bra feedback och bra saker att tänka på med andning och överkropp. Och jag sprang rubbet och kunde trots bra med mjölksyra trycka på i sista hundringen. Mia säger att jag är sprinter egentligen…

Med andra ord, en underbar kväll i hällregn på en löparbana.

20120510-224952.jpg

2 svar to “VTUD 2 – coachen och pannbenet”

  1. propiraya maj 11, 2012 den 5:43 f m #

    Verkligen härlig läsning – bra jobbat!!❤

    • Em maj 14, 2012 den 9:26 f m #

      Hihi, var så GNÄLLIG😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: