Simkursen

24 Okt

Ja du söte. Hur kan nåt vara så himla svårt?

Kom till Aq-va-kul vid tjugo i åtta igår kväll, något muttrande över kyla och trötthet (det heter att jag var nervös. Det är lättare att tjafsa om kyla och trötthet än om nerver). Man skulle gå in på baksidan, något jag aldrig har gjort. Hittade, men det var låst… Som tur var skulle någon ut och jag smet in. Kom ner till ett stort omklädningsrum, fullständigt utan information om huruvida jag hade hamnat på herrarnas eller damernas. Kikade försiktigt in, lyssnade, klev in en liten bit. Inte en själ och fortsatt ingen information. Gick tillbaka till skolinjen och försökte använda högen med skor som låg där för att lista ut om jag var på herrarnas eller damernas; kom fram till att det var en ytterst blandad skohög… Då kom en man ner för trappan, och han såg precis lika förvirrad ut som jag. Vi började leta lite tillsammans, och bestämde oss helt enkelt för att byta om vid duscharna och asa med oss våra väskor in.

Vi fick stå och vänta lite. Det var jag och en hög män, och vi tittade på den avancerade gruppen som simmade innan oss och pratade lite. Nån ville bara ha nåt att träna medan han vilade ut skada, nån satsade mot en iron man. Jag sa inte så mycket, mer än att jag är föga bekväm i vattnet.

Vi började med insim och det var ju lugnt. 200 m bröst, Emelie-style. No probs. På det viset är jag bekväm och vet att jag kan simma långt och för mig i hyfsat tempo. Sen fortsatte vi med övning för benspark, händerna på dolme, ansiktet ner, benspark. Låter bedrägligt enkelt om man inte heter Emelie och har noll koll på sin andning, höfter som sitter fast (vad hände med min yogakropp??) och ben som vill sparka från knät och neråt… Så när de andra gick vidare mot andra övningar sen, fick jag hålla emot. Jag VET ju att man bara kan lära sig en sak i taget, jag VET ju att det är bättre att be om en detalj i taget. Så jag bad om övningar för min andning och för mina bensparkar, och alternerade mellan dem. Jag tycker att det är jobbigt att sticka ut (alltså inte göra samma som resten av gruppen, för träningen var inte mera individualiserad) och jag tycker att det är jobbigt att vara sämst.

Så vad var bra? Jo, jag fick ju övningar som jag kan jobba med i veckan fram till nästa kursgång. Och jag fick öva mitt pannben och göra saker som jag tycker är läskiga: Gå ensam, gå till kurs som redan börjat, säga ifrån om att jag behöver andra övningar, köra mitt eget race i en gruppaktivitet.

Vad kan jag göra framåt? Andningen är bara en fråga om att öva, att nå en bekvämlighet. Men öva, öva, öva ger inte mycket om man inte hittat rätt, om man inte vet på riktigt vad. Och jag har ingen som helst känsla för mina bensparkar. Zip. Så jag ska luska lite bland mina TAGteach-kontakter, och hitta lite lämpliga fokuspunkter för mig själv att jobba med när jag drar till simhallen i veckan.

Filosoferade med en bekant en stund idag, och han sa nåt om instant gratification och att man måste kunna se det långsiktiga perspektivet också. Jag har inga som helst problem med det när det är nåt jag vill – problemen kommer när jag gör saker jag egentligen inte vill (för att jag inte känt efter, inte vet, gör nåt jag borde vilja, gör nåt som nån annan vill, etc). Och jag vill banne mig kunna crawla, även om jag mest ville gå hem just igår!!

4 svar to “Simkursen”

  1. Sofie oktober 25, 2011 den 7:20 e m #

    Jag ser mig själv som Alshammar varje lördagmorgon, hon verkar kunna simma 🙂
    Men det jag skulle skriva var, heja dig!
    Ett tips som många vänner tyckt hjälpt när det gäller bensparken är att man ska tänka att man sparkar till en fotboll, ta kraft från magen och höften och använd hela benet. Det kanske du redan hört? Ska jag jämföra med en yogaposition så får det bli ”Utthita hasta padangusthasana A, den där man står på ett ben och sträcker ut det andra. Där måste du ha en stark bål men använda både höften och dina starka ben samtidigt.
    Äh, det kanske bara är att krångla till det. Lycka till med kursen, glöm inte ta med Alshammar nästa kurstillfälle 🙂

    • Em oktober 26, 2011 den 10:11 f m #

      Ja, Alshammar verkar ju typ kunna, fast jag mera visualiserade dig… Så förlåt om jag sabbat nåt simpass för dig i veckan 🙂

      Tack för tipsen – båda var hjälpsamma för mig! Jag torrtränar, ser säkert urfånigt ut, men när jag inte ens kunde hitta rätt på land kände jag att det nog var smart att börja där…

      Några kloka tips för andningen? Känns som om jag inte får syre nog, blir andfådd, kommer i otakt, blir obekväm, även om jag bara ska flyta med platta…

  2. anna november 2, 2011 den 1:49 e m #

    Förstår inte riktigt hur du menar men tror det blir tydligare utan platta! Du andas vart fjärde (om du är duktig) eller vart tredje armtag, (vartannat om det behövs för syresättningen men det är inte att rekomendera..)

    Huvudet vrider du åt sidan där armen är bakåt uppåt!

    med platta skulle jag vrida huvudet åt sidan men då är liksom armarna till viss del ivägen! Gör ett armtag den sidan om du vill för att underlätta andningen..

    fler tips ger jag gärna om det behövs och går på mail..

    Mvh Anna med Icka och Tingeling – jag är fd tävlingssimare

    • Em november 7, 2011 den 4:03 e m #

      Anna, om jag hade kommit så långt att min andning hade nåt alls med mina armtag att göra, så hade jag förmodligen dansat av glädje. Jag får inte ordning på andningen alls, typ. Tänk dig att du glider fram, håller i platta, bensparkar. Andas ut, andas in. Jag får slut på syre efter 6 andetag på det viset och halvdör…

      Var bor du nuförtiden? Fd tävlingssimmare lät ju mycket intressant…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: